Bebyggelsen har mycket att berätta om samhälls-utvecklingen och människors historia. Den är en viktig del av vår livsmiljö eftersom vi har ett stort behov av kontinuitet och trygghet i vår omgivning.
Kulturvärden
En bebyggelsemiljö kan alltid tillskrivas olika kulturvärden. Man brukar skilja på dokumentvärden och upplevelsevärden.
Dokumentvärdet är historiska egenskaper som kan kopplas till arkitektur, teknik, sociala villkor och förändringar, eller till någon person.
Upplevelsevärdet är estetiskt och socialt engagerande egenskaper, till exempel genom arkitektoniskt eller konstnärligt uttryck, eller på så sätt att en miljö kan fungera som symbol och ha betydelse för människans identitet.
K-märkt?
K-märkt är ett samlingsbegrepp som ofta används för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Ordet kommer från användningen i äldre stads- och byggnadsplaner där kulturhistoriskt viktiga byggnader pekades ut och skyddades med ett "K". Idag skyddas sådana byggnader med ett andra bokstäver i detaljplan, främst med "q". Ofta får de då inte rivas eller förvanskas, alltså förändras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet minskar.
Men ordet K-märkning används fortfarande i dagligt tal. Att en byggnad sägs vara K-märkt betyder tyvärr inte att den automatiskt är skyddad enligt lag. Men att den anses vara värdefull i allmänhetens ögon.
Lagstiftning
Byggnader och miljöer som har ett kulturvärde kan skyddas på olika sätt. Om du vill veta vilka regler som gäller för just ditt hus, ta kontakt med stadsbyggnadskontoret på din kommun.
Enligt Kulturminneslagen har kyrkor (byggda före 1940) och byggnadsminnen särskilt skydd. Länsstyrelsen kan förklara en byggnad som byggnadsminne. Vem som helst kan föreslå att en byggnad skall skyddas. Om du tycker att en byggnad i din omgivning är i byggnadsminnesklass så kan du vända dig till Länsstyrelsen.
Plan- och bygglagen ger kommuner möjlighet att skydda byggnader och miljöer, främst genom q-märkning och områdesbestämmelser. Miljöer kan också pekas ut i olika kulturmiljöprogram, som särskilt värdefulla och därmed bevarandevärda.
Hela områden som innehåller så ovanliga kulturvärden att de är viktiga för hela landet eller länet kan utpekas som riksintressen eller kulturreservat enligt Miljöbalken. I Norrbotten finns idag två kulturreservat, Hanhinvittiko fäbod i Övertorneå kommun och byn Gallejaur i Arvidsjaurs kommun.
Varsamhet
Det är inte bara gamla hus som har kvalitéer och estetiska värden. Oavsett om det handlar om en norrbottensgård från 1700-talet, en funkisvilla från 1940-talet eller en ett miljonprogramsområde bör man utgå från husets egna villkor när man ska renovera eller bygga om. Vissa renoveringar kan medföra drastiska förändringar av byggnadens exteriör och arkitektur.
Det brukar krävas en 100-års period för att en byggnad ska uppfattas som kulturhistoriskt värdefull. Ta en tidstypisk tegelvilla från 1960-talet som exempel. Byggnaden isoleras utvändigt och kläs in med träpanel. Tvåglasfönstren i två lufter ersätts med nytillverkade treglasfönster i en luft, fönstren hamnar som djupa ögon i fasaden.
Efter en sådan förändring har huset ofta tappat sin harmoni och arkitekten tanke när han eller hon ritade byggnaden är som bortblåst. Detta scenario skulle inte få många att höja på ögonbrynen – idag. Däremot kommer man troligtvis om 50 år tycka att det var förfärligt. Problemet är att många kan tycka att hus från 1800-talet är bevarandevärda men inte kan se värdet i att den söta 1950-tals villan inte renoveras sönder. Inte förrän det är försent...
