Kalix kyrka

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Kalix kyrka

Foto: Daryoush Tahmasebi

Sveriges nordligaste medeltidskyrka byggdes i en tid när den norra regionen koloniserades och Sveriges gränser skulle utvidgas och manifesteras.

Kalix kyrka

Den samlade kyrkomiljön med kyrka och kyrkogård vid älvbrinken, granne med prästgården och den ensamma kyrkstuga som minner om kyrkstaden representerar den typiska norrländska kyrkomiljön.

Kyrkans välbevarade yttre gestalt är en god representant för den senmedeltida salkyrkan och den ståtliga klockstapeln känns igen från flera av regionens kyrkor. Det stora, vackra kyrkorummet med sina stiliga stjärnvalv, är ett uttryck för en tidig sockenbildning i en etablerad och tämligen rik bygd.

Kyrkogårdens och vapenhusets gamla gravvårdar och minnestavlan över fru Margareta Tornea Gihrström ger kontinuitet till bygdens invånare och näringar genom århundraden.

Invändigt får kyrkan sin prägel av ett långt tidsspann där de äldsta och yngsta epokerna – medeltid och 1970-tal – dominerar. Korets inredning och särskilt altaruppsatsens blandade kompott rymmer avtryck från kyrkans hela byggnadsperiod.

Medeltidens kyrkobyggande

Kalix kyrka uppvisar stora likheter med länets båda andra medeltidskyrkor – Piteå landsförsamling och Nederluleå kyrkor som den också är samtida med. Kalix kyrka som är landets nordligaste medeltidskyrka byggdes sannolikt under sent 1400-tal, i ett avlatsbrev från 1472 omnämns altarskåpets invigning.

När Gammelstads kyrka uppfördes användes landets främsta hantverkare och konstnärer, den användes som försvar i orostider och varumagasin. Förmodligen var förhållandet liknande här.

Församlingen hörde till Uppsala stift och biskop där då var Jacob Ulvsson. Biskopen fick från 1482 sin världsliga förläning ifrån de nio kustsocknarna från Umeå till Särkalix (som låg vid Torne älv), han fick stora inkomster härifrån bland annat från laxfisket och skinnhandeln. 

Riksintressen i Bottenviken

Från mitten av 1200-talet kom borgarna i Stockholm och Åbo att dominera handelsfärderna i Bottenviken. Senmedeltiden kom att bli en orolig tid i dessa nordliga trakter, då flera intressen korsade varandra.

Oklarheter kring gränsdragningen vid freden i Nöteborg 1323 aktualiserades 1493 då ryssarna ansåg området norr om Bjuröklubb som ryskt intresseområde, något som också ledde till stridigheter. Andra makthavare med intressen i området var unionskungen Hans, riksföreståndaren Sten Sture och ärkebiskopen Jacob Ulvsson. 

Brand och plundring i kyrkan

År 1595 eldhärjades kyrkan och väggmålningar och utsmyckningar förstördes. Det var endast det gamla altarskåpet och dopfunten som räddades och nu finns kvar av de gamla inventarierna.

År 1716 plundrades kyrkan av ryssarna, mässkläder och kontanter bortfördes. Under vårt senaste krig 1809, när gränserna drogs om och Finland tillföll ryssarna använde ryssarna kyrkan som stall.

Kyrkan präglas av flera epoker

Kring altaret trängs delar av altaruppsättningar av flera generationer – 1800-talets änglabåge ramar in korets bildfönster utfört av Per Andersson 1970. På altaret, framför glasmålningen står det lilla altarskåp som invigdes av ärkebiskop Jakob Ulfsson 1472.

Nere i långhuset, bakom valvpelarna, står de marmorvita träskulpturer som hört till den calvariegrupp som fungerade som altartavla årtiondena kring sekelskiftet 1800/1900. I koret står också kyrkbänkar på ömse sidor om altaret, en medeltida dopfunt, en ny kororgel och en näpen St. Göran-skulptur innesluten i glaslåda. 

På kyrkogården står en klockstapel av så kallad. Bottnisk typ från tidigt 1700-tal. Den utgör stiglucka och klocktorn i ett och är något av ett signum för de äldre kyrkorna kring Bottenviken. Den fungerade innan kyrkogårdsutvidgningen, när landsvägen – nuvarande E4 – gick längs med kyrkogårdsmurens södra som stiglucka, numera står den inne på kyrkogården. 

Kyrkan har byggts om och ändrats många gånger genom århundradena. Dagens kyrkorum präglas av flera epoker, men domineras av senmedeltiden - uttryckt i murar, valv och flera viktiga inventarier. Det sena 1900-talet kommer till uttryck i golv, bänkinredning, läktare, orglar, innerdörrar, korets glasmålning och altaruppställning, samt ljuskronornas hängning lågt över mittgången, tillsammans med en del rekonstruktionsarbeten på äldre inventarier.

Bland de spår som avsatts perioderna däremellan finner man predikstol och minnestavla från sent 1600-tal, fönsteröppningar, psalmtavlor och oljemålningar i koret, korskrank och obelisker från 1700-tal, medan delar av altaruppsättningen är från sent 1800-tal. 

Kyrkan är skyddad enligt kulturminneslagen.


Källor: 

  • Länsstyrelsens karaktärisering av kyrkor. 
  • Flodin, Barbro (1998). Nederluleå kyrka: Norrbotten.
  • Stockholm: Riksantikvarieämbetet s. 10 Söderholm, Kyrkor på Nordkalotten. D. 1, Norrbotten.
  • Vidsel: Söderholm Marketing , 2000

Dela med på:

4 september 2012
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till landstingets webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom e-tjänsten Mina vårdkontakter.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering

Logga, Norrbottens museum

Kontakt

Personal


Besöksmål

Kyrkan ligger lättillgängligt i Kalix. För kyrkans öppettider, ta kontakt med församlingen via deras hemsida.