Romska kvinnor i centrum för historien

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

De romska kvinnorna stod i centrum när landstinget arrangerade den tredje konferensen om våra nationella minoriteter på temat Hur använder vi vår historia? - Vi vill leva i samhället med arbete och studier som alla andra. Men tyvärr har vi få kvinnliga förebilder, säger Hilda Schwartz från Stockholms Romska kvinnors Rådgivnings- och Sociala kamratforum, SRRS.

Hilda Schwartz

Foto: Kjell Öberg
Hilda Schwartz föreläste om de romska kvinnornas situation.

I en rad föredrag och grupparbeten, vid konferensen som hölls på Nordkalotten hotell- och konferens i Luleå, diskuterades de romska och judiska minoriteterna. Och en stor del av diskussionen, främst när det gäller den romska minoriteten kom att behandla kvinnornas situation.

När deltagarna själva i grupper - i så kallad Öppen Arena - fick möjligheter att välja frågor för diskussionerna kom också kvinnornas situation att dominera ämnesvalet. En av grupperna valde att ta upp frågorna om romska kvinnors hälsosituation, en annan om varför så få romska kvinnor finns på arbetsmarknaden och i studier.

- Den bild som ges av oss romska kvinnor stämmer inte alls.

- Få kvinnor vill leva inom hemmets väggar och endast ta hand om familjerna. Vi vill ut på arbetsmarknaden eller börja studera, säger sedan Hilda Schwartz som var en av föreläsarna den andra dagen och som själv tog studenten vid 52 års ålder och nu arbetar med kursverksamhet och som konsult för romska kvinnor i åldern 16 till 80 år.

Allan Schwartz, romsk konsult och rådgivare från Skellefteå slog fast att de romska männen är på väg att acceptera större jämlikhet mellan könen.

- Det handlar inte om en maktkamp mellan män och kvinnor utan att skapa balans mellan könen. Idag är det flera av våra unga duktiga kvinnor som bland annat blivit ordförande i våra organisationer.

Hilda Schwartz föredrag var kärnfullt och intensivt och blev mycket populärt vid konferensen.
Vi väljer här att publicera hennes tal i sin helhet.

Konferensen hade öppnats dagen innan av landstingsrådet Kent Ögren som menar att landstinget vill ge sitt bidrag till att öka minoriteternas möjligheter att delta i det svenska samhället:

- Den okunskap som finns i samhället ger upphov till generaliseringar och onödiga motsättningar.

Richardh Bohström är aktiv i delegationen för Romer och Sinti och arbetar med romska frågor i inom Region Skåne. Tidigare har han arbetat med romska integrationsfrågor i Munkedals kommun på Västkusten.

Hans egna erfarenheter är att romernas situation aldrig har prioriterats av kommunpolitikerna. Men när de väl tagit upp frågorna har det hänt mycket.

- Kommunerna har saknat strategier och politisk vilja att lösa romernas integration i det svenska samhället. Men när man började ge romerna möjligheter till jobb sjönk utgifterna för socialbidragen till hälften, säger Richardh Bohström.

Författaren och journalisten Bo Hazell, som år 2002 utsågs av ABF:s tidning Fönstret till Årets folkbildare, gjorde en exposé över hur resande förföljts i Sverige och i världen i modern tid.

Han berättade om den svenska rasbiologiska forskningen de första decennierna under 1900-talet där Sverige var världsledande i ämnet, om tvångssteriliseringar och fördomar mot olika minoritetsgrupper.

- Först år 2000 gav regeringen en offentlig ursäkt för de övergrepp som gjorts av de svenska myndigheterna. Men ursäkten gömdes undan i en debattartikel i Expressen, säger han kritiskt.

Ett par av föredragen handlade även om den judiska minoriteten som idag omfattar cirka 18 000 människor i Sverige. Jackie Jakubowski är chefredaktör för den judiska tidskriften Judisk Krönika.

Han är född i Polen men kom till Sverige 1970 som flykting och menar att det inte går att jämföra villkoren judar och romer i Sverige.

- Vi har mycket gemensamt i historien av att vara förföljda. Och förintelsen under 1940-talet drabbade bägge grupperna. Men judarna i Sverige är en mycket välutbildad grupp som är ute på arbetsmarknaden. Och dessa sociala levnadsvillkor skiljer oss mycket från romerna.

Författaren Peter Mosskin kåserade kring sina rysk-judiska rötter och om hur hands farfar diktat ihop en fantastisk historia om att han var av ädel börd. Mosskin hade därför satt rubriken "Vi talade ryska med tjänstefolket och franska sinsemellan".

- Min farfar och farmor kom till Sverige 1906 från Ryssland. Farfar var en enkel judisk skräddare och diktade ihop sin levnadshistoria på ett mer spännande sätt för att imponera på andra, berättar att han hade namnet på Sveriges först kände invandrare:

- Det var Ansgar som kom hit för att kristna svenskarna under första hälften av 800-talet.

Majlis Granström, chef för Kultur och utbildning i landstinget lovade att det i framtiden kommer att bli någon form av fortsättningen på serien om våra nationella minoriteter.

- Hur fortsättningen sker vet vi ännu inte. Men det behövs arenor där frågorna om våra minoriteter diskuteras.

Fotnot:
Landstingets serie om nationella minoriteter på temat Hur använder vi vår historia? startade 2007 med en konferens i Kiruna om samerna. Våren 2008 arrangerade en konferens i Haparanda om Tornedalingarna och Sverigefinnarna. Denna gång var temat romska och judiska minoriteter.

Minoritetsarbete

Jackie Jakubowski, chefredaktör för den judiska tidskriften

Richardh Bohström från Delegationen för romer och sinti.

Richardh Bohström från Delegationen för romer och sinti.

Författaren Peter Mosskin.

Författaren Peter Mosskin.

Dimitri Valentin Florin, Svenska Språkrådet,

Dimitri Valentin Florin, Svenska Språkrådet, berättar att romani talas av omkring 40 000 personer i Sverige. Men att det sammanlagt talas cirka 150 språk av boende i vårt land.

Journalisten och författaren Bo Hazell

Journalisten och författaren Bo Hazell föreläser om Resande, som förr kallades tattare, vilka har han berättat om i boken "Från resande till traveller", i radio och TV-program samt på mängder av föreläsningar runt om i Sverige.

Tanja Hagert är ordförande i den nystartade romska organisationen RKRS i Luleå.

Tuula Schwartz, är romsk representant i regeringens Delegationen för romska frågor, som leds av Maria Leissner.

Tuula Schwartz,

Tanja Hagert är ordförande i den nystartade romska organisationen RKRS i Luleå.

Dela med på:

5 oktober 2011
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till landstingets webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom e-tjänsten Mina vårdkontakter.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering