Filmregionerna har länge drivit frågan om nödvändigheten av en modern offensiv filmpolitik som flyttar fram svensk films positioner såväl nationellt som internationellt. Det föreslagna filmavtalet innehåller sådana element. De publika och konstnärliga målen är tydligare och mer framåtsyftande. Filmpolitiken görs fönsterneutral, dvs. den öppnar upp möjligheterna för nya distributions- och affärsmodeller, vilket filmregionerna menar är nödvändigt för att kunna maximera den konstnärligt intressanta filmens synlighet och publik.

Per-Erik Svensson, VD på Filmpool Nord, vilka är de viktigaste skillnaderna mot det gamla avtalet?
   – Vision och mål är tydligare än tidigare och avtalet blir fönsterneutralt, vilket ger nya affärsmöjligheter för svensk film, då kravet på biografdistribution tas bort. Avtalet ökar också stödet till barnfilm samt formulerar jämställdhetsmålen på ett tydligare sätt.

 Vad innebär det att kravet på biografdistribution tas bort?
   – Det betyder att film som får stöd av Svenska Filminstitutet kan distribueras och lanseras på andra fönster än biograf – även om de allra flesta filmer ändå kommer att ha biografpremiär. Men det öppnar upp möjligheterna för nya distributions- och affärsmodeller, vilket är nödvändigt då många filmer har svårt att hävda sig i en allt tuffare biografkonkurrens få en bra lansering på bio.

 På vilket sätt är de regionala produktionscentra med i avtalet?
   – Nätverket för regionala produktionscentrum deltar som en av 12 avtalsparter. Regionerna finansierar avtalet med tillsammans 7,5 milj kr.

 Hur kan ni påverka den framtida filmpolitiken?
   – Genom att verka för en modernare svensk filmpolitik. Eftersom filmavtalet fortsätter att vara underfinansierat kommer regionerna att arbeta för att behovet av offensiva, framför allt statliga satsningar, på den svenska filmen genomförs.
Regionala filmproduktionscenter kommer att fortsätta att vara en röst som strävar efter att stärka filmens politiska ställning. Vi kommer att aktivt bidra till en levande filmpolitisk diskussion med alla som är intresserade av filmens då-, nu- och framtid.

Parterna i avtalet är – förutom Nätverket för regionala filmproduktionscenter – staten, Sveriges biografägareförbund, Folkets hus och parker, Riksföreningen Våra gårdar, Sveriges filmuthyrareförening, Film och tv-producenterna i Sverige, SVT, TV 4, Modern times group, SBS TV och C More entertainment AB.

Filmavtalssystemet tillkom 1963 och innebär att såväl staten som biografägare, filmproducenter och en rad andra aktörer bidrar till en filmbudget som administreras av Svenska filminstitutet. Det nya filmavtalet börjar gälla år 2013.