Många åsikter hördes på ”Från UFO till FoU” – landstingets dag om idéer och utveckling. Men alla var överens om att forskning och utveckling går hand i hand. Innovationer i vården kan lika gärna börja i vårdpersonalens vardag som på universiteten.

Karin Zingmark är forskningschef i Norrbottens läns landsting. Hon började sin forskarbana när hon jobbade med demenssjuka och studerade vardagliga situationer för att förbättra verksamheten.

Karin Zingmark är landstingets forskningchef

Det kunde vara en så enkel sak som att dammsugning gjorde många dementa oroliga. Då försökte personalen eliminera den situationen.

– Om någon för tio år sedan hade sagt att jag skulle bli forskningschef i landstinget, hade jag svarat att de skulle komma tillbaka när de var nyktra eller friska. Men den djupaste kunskapen finns i det vardagliga arbetet, säger Karin.

OLIN-studierna har pågått i Norrbotten sedan 1985. Det är Sveriges mest framgångsrika forskningsprojekt om astma, allergi, kronisk bronkit och KOL. Sjuksköterskor, läkare, beteendevetare, ekonomer och statistiker samverkar.

– Forskning ska resultera i ny och generaliserbar kunskap som leder till bättre vård för patienterna, säger Eva Rönmark, lektor vid Umeå Universitet och chef för OLIN-studierna.

Eva Sjölund, verksamhetsutvecklare på division opererande, presenterade 
grupparbetets kreativa förslag.

Norrbottens Läns Landsting och Luleå tekniska universitet har startat Sveriges första forskarskola inom hälsovetenskap. Birgitta Nordström, hjälpmedelskonsult inom primärvården, doktorerar på ståhjälpmedel.

– Mina studier ska komma tillbaka till kliniken, inte bara stå och damma i en bokhylla någonstans, säger hon.

Birgitta undersöker brukarnas upplevelse av ståhjälpmedel. En viktig del är att intervjua rörelsehindrade barn och deras föräldrar om vilka behov de har i sin vardag.

– Ståhjälpmedel påverkar inte bara människors anatomiska förutsättningar. De kan också öka möjligheterna till delaktighet och aktivitet. Som att kunna gå ut med sin hund och delta i det sociala livet.

Maria Bergkvist har ett förflutet inom röntgen och finns idag i staben vid division Diagnostik

Innovationer är inte bara uppfinningar eller idéer. En innovation är en ny produkt eller tjänst – eller när redan existerande kunskap kommer till användning i ett nytt sammanhang. För att bli innovationer måste alltså idéerna och uppfinningarna utvecklas, så att de kan användas i praktiken.

Norrbottens Läns Landsting använder EU:s modell med grönböcker och vitböcker för att stärka sin innovationsprocess. En grönbok är en kunskapsöversikt som ska uppmuntra till diskussion. Nästa steg är en vitbok, som presenterar förslag till lösningar. Vitboken är strax färdigställd, och ska leda till beslut på relevanta nivåer inom landstinget.

– En av frågorna som kom upp i diskussionerna runt grönboken var hur vi tar hand om personer som vågar tänka nytt. De måste uppmuntras i vår organisation. Cheferna har en viktig roll, säger Kurt-Åke Hammarstedt, chef för landstingets regionala enhet.

Under dagen efterlystes bättre information till vårdpersonal som vill göra verklighet av sina uppfinningar. Var vänder man sig med sin idé? Av vem kan man få stöd och hjälp att utveckla den? Hur undgår man att bli lurad av folk som vill stjäla ens idé, så att man själv får möjlighet att tjäna pengar på den?

Margareta Eriksson är disputerad inom sjukgymnastik och arbetar vid utvecklingsenheten Primärvården och FoU-sektionen.

I januari 2011 startade Innovationssluss Norr, ett gemensamt projekt mellan landstingen i Norrbotten och Västerbotten. Tydliga stödstrukturer ska ge personal inom hälso- och sjukvården möjlighet att utveckla sin idé till en färdig produkt eller tjänst. Innovationsslussen ska även vara en ingång till hälso- och sjukvården för små och medelstora företag.

– Jantetänket måste bort. Goda idéer måste premieras, säger projektledaren Linnea Grundström.

Hon ställer två frågor. Om inte de som jobbar inom vården och omsorgen utvecklar produkter och tjänster som är relevanta för verksamheten, vem ska då göra det? Har vården verkligen råd att inte fundera på problem och lösningar?

– Vid varje arbetsplatsträff brukar det komma upp minst två eller tre saker i verksamheten som skulle kunna förbättras. Vi i innovationsslussen finns för att ta idéerna vidare, säger Linnea.

Markus Jonsson och Britt-Marie Karlsson är kreativa i sitt grupparbete

Kristiina Starck driver företaget Likolo, med riskkapitalister från tv-programmet Draknästet som delägare. Hon har utgått från sin vardag som småbarnsmamma och bland annat utvecklat en kudde som ger högre huvudläge vid förkylning.

 – Det personliga är drivkraften. Om man har ett tillräckligt stort problem i sin vardag känner man sig hotad. Då sätter överlevnadsinstinkten in och man börjar söka en förändring. Så utvecklas en innovation, säger Kristiina.

Är det okej att tjäna pengar på innovationer inom vården? Att bli rik rentav?

Kommun- och landstingsanställda är skyldiga att anmäla patenterbara uppfinningar till sina arbetsgivare – även om idén har utvecklats på fritiden eller semestern. Lagen om arbetstagares uppfinningar, LAU, säger nämligen att arbetsgivaren är ägare till uppfinningen men att idégivaren bör få en ”skälig ersättning”.

Norrbottens läns landsting har fattat beslut om att i princip avstå från äganderätten, berättar Kurt-Åke Hammarstedt. Uppfinningen ägs alltså av upphovspersonen, inte av landstinget. Om mycket arbetstid har använts till att utveckla uppfinningen tecknar landstinget ett nyttjanderättsavtal.

– Så för oss som arbetsgivare är det helt okej att våra anställda tjänar pengar på sina vårduppfinningar.

skribent/Åsa Petersen

Hur går vi vidare? Konkreta idéer från innovationsdagen:

• Inspirationskurs för två personer på varje enhet i landstinget. De bildar ett nätverk och kan fånga upp sina kollegors idéer.
• Riktad kurs för anställda inom landstinget som har en idé till en innovation.
• Gör en ”kokbok” för innovationer. Hur tar man sig fram med sin idé? Den kan finnas borde i pappersform och på webben.
• Innovationsombud eller idékoordinatorer på varje enhet.
• Våga diskutera vad som är bra och mindre bra. Ha tydliga mål för verksamheten och arbeta systematiskt med problemlösning. Gärna dagligen.
• Det måste finnas mötesplatser som uppmuntrar kreativitet och sprider goda exempel.
• Rekrytera chefer som låter sina medarbetare tänka kritiskt.
• Vidareutbilda chefer så att de förmår ta vara på innovationer.
• Ta vara på utvecklingssamtalen på bästa sätt. Låt dem inte bli något som chefen bara prickar av i protokollet.
• Minst en doktorandtjänst på varje avdelning.
• Satsa på kombinationstjänster, så att man kan forska och arbeta i verksamheten på samma gång.
• Uppmuntra kompetensutveckling, så att inte kreativa personer väljer att lämna landstinget.
• Arrangera en innovationsdag och utse årets innovatör. Dela ut stipendier!
• Verksamhetsträffar eller arbetsplatsträffar där man lyfter upp innovationsidéer.
• Bygg ett innovationslaboratorium där man kan prova uppfinningarna i liten skala.