Forskare vid Centrum för Innovation och eHälsa vid Luleå Tekniska Universitet har tillsammans med patienter och personal vid Norrbottens läns landsting utvecklat en ny metod för hälsocoachning. Detta är en av många demonstrationer som kommer att uppmärksammas under Vitalis i april där Norrbotten kommer att visa på nyheter inom e-hälsoområdet.
De nya applikationerna för hälsocoaching har uppmärksammats av flera landsting och vårdregioner. Applikationerna har även visat sig lämpliga för bl.a. sjukgymnastik och logopedi. Nu är det dags att ta steget från fältprov till nationell lansering. Vitalis är den lämpliga arenan för diskussioner med beslutsfattare och vårdpersonal med intresse av att applikationerna införs som bastjänster i Mina Vårdkontakter.
En individuell hälsoutvecklingsplan utformas och patienten stimuleras att förbättra sin livsstil genom fysiska aktiviteter. Metoden har fått namnet Ordinerad egenvård.
Patienten registrerar utförda aktiviteter samt egna diagnostikmätningsresultat. Patienten kan själv följa hälsoutvecklingen genom diagram där det även framgår vilka resultat som är önskvärda att uppnå. Varannan månad följer vårdpersonalen upp resultaten tillsammans med patienten och planen uppdateras vid behov. Normal behandlingstid är 12 månader då patienten vant sig vid det nya levnadssättet. Förutom funktionalitet för egenaktiviteter så erbjuds behandlingsinstruktioner via videomeddelanden, medicineringsstöd samt uppföljningsmöten via webbaserade videomöten.
Carl-Johan Westborg, vårdcentralchef och allmänläkare vid Björknäs vårdcentral berättar att den nya metoden ger positiva effekter och passar perfekt för motiverade patienter. För patienter som behöver mer handfast handledning är det lämpligt att börja med traditionell livsstilgrupp för att sedan övergå till den nya metoden då patienten börjat komma in på rätt spår.
Varför är metoden viktig för Norrbottens läns landsting?
Eva-Lena Holmkvist, chef för division Primärvård ger oss svaret. Antalet patienter som drabbas av sjukdomar orsakade av ohälsosam livsstil ökar. Exempelvis Typ-2 diabetes, hjärtinfarkt, stroke, tjocktarmscancer, lungcancer, KOL och osteoporos. Forskning har visat att 30 minuters daglig fysisk aktivitet med kvalitet, rökstopp och normalt BMI minskar risken att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar med ca 50 procent. Den som redan drabbats av sjukdom och är beredd att göra livsstilsförändringar förbättrar också sitt hälsotillstånd och effekterna av den medicinska behandlingen.
Hur fungerar det att använda metoden i praktiken?
Åsa Andersson, diabetessköterska vid Sandens vårdcentral informerar om att gruppgenomgångar arrangeras med ca 10-15 patienter/grupp. De får information om betydelsen av hälsosam livsstil, hur stegräknare, pulsklocka, blodtrycksmätare etc. fungerar. De får också lära sig hur de nya applikationerna i Mina vårdkontakter används. Sedan utformar behandlande vårdpersonal den individuella hälsoutvecklingsplanen tillsammans med patienten. Det har visat sig vara ett smidigt sätt att introducera patienterna.
Hur upplever patienterna den nya metoden?
Fältprovledaren Lennart Isaksson säger att det varit härligt att se patienternas engagemang. Flertalet patienter har verkligen förbättrat hälsan och uttrycker att det här är första gången de själva kan se vilken stor effekt livsstilen har på blodtryck, glukosvärden etc. De uppskattar också gruppgenomgångarna som skapar samhörighet med andra personer i samma situation.
Men hur håller ni motivationen uppe hos patienterna?
Helena Hansson, biomedicink analytiker vid Grytnäs vårdcentral har rollen som superanvändare. Hon instruerar patienter vid gruppmöten och ger vid behov support till personal och patienter. Helena säger att det visat sig viktigt för patienterna att förutom uppföljningen med vårdpersonal träffas i större grupp 3-4 ggr under året för att dela erfarenheter med varandra.
Siv Söderberg, professor och Inger Lindberg, forskare vid avdelningen för Omvårdnad, institutionen för Hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet ansvarar för fältprovutvärderingen. Inger informerar om att de 350 patienterna i interventionsgruppen och lika många patienter i kontrollgruppen tog medicinska prov och besvarade omfattande enkätundersökning om hur det är att leva med kronisk sjukdom innan fältprovet började Q2-2011. Då fältprovet slutar Q3-2012 genomförs samma procedur och resultat mellan intervention och kontrollgrupp jämförs. Både landstinget och EU kommissionen ser med stort intresse fram mot resultatet som förhoppningsvis visar att den här formen av personbaserade e-hälsa tjänster verkligen skapar stora mervärden. Inger meddelar att en ekonomisk analys också ingår i studien för att få klarhet i hur metoden påverkar vårdenheternas ekonomi.
För mer information
Carl-Johan Westbortg, vårdcentralchef och allmänläkare vid Björknäs vårdcentral. Tel 070-663 86 59. E-mail Carl-Johan.Westborg@nll.se.
Lennart Isaksson, fältprovledare vid Centrum för Innovation och eHälsa. Tel 070-300 8201. E-mail Lennart.Isaksson@IntelliWork.se.
