Från hälsobeskrivning till resultat Beställarbokslut och behovsanalyser är verktyg för att identifiera, beskriva och åtgärda behov. Hur har behovsgruppen ”unga kvinnor med psykisk ohälsa” ursprungligen identifierats? Är det den medicinska professionen, politiken, tjänstemän eller brukare som synliggjort behovsgruppen? Vilka behov föreligger, vilka hälsomål kan fastställas för gruppen och hur väljer man åtgärder för att uppnå dessa hälsomål? Ralph Harlid, hälso- och sjukvårdschef samt Lars Törnvall, planeringsledare, Västra götalandsregionen. |
Money talks! Jakten efter ett det perfekta ersättningssystemet inom hälso- och sjukvårdsverksamhet fortgår med hög intensitet. Ersättningssystemen ska stödja prioriteringar, lyfta eftersatta behov, stimulera effektivitet, fokusera på tillgänglighet - verktygslådan innehåller många fack. Hur användbara är verktygen och vilka effekter kan de förväntas leda till? Fredric Jacobsson, filosofie doktor, CMT, Linköpings Universitet, Staffan Lindvall, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting. |
Hälsouppdrag – projekt eller system? I styrningen av hälso- och sjukvården betonas allt mer det hälsofrämjande och förebyggande uppdraget. Hur kan målet om en god hälsa i befolkningen kopplas ihop i ett systematiskt arbete och vilka framgångsfaktorerna är för ett resultatorienterat arbete. Linda Axäng, politisk sekreterare och gruppledare, Örebro läns landsting, Åsa Sjöström, enhetschef, Norrbottens läns landsting. |
Nationella jämförelser stimulerar utvecklingen av folkhälsan! För första gången har Öppna jämförelser fokuserat på folkhälsan. Rapporten - oktober 2009 - innehåller spännande resultat för jämförelser både läns- och kommunvis. Hur kan dessa publika jämförelser bli ett praktiskt stöd inom den egna organisationen? Hur kan resultaten användas konkret i den långsiktiga styrningen för att utveckla fokhälsan? Marianne Granath, sektionschef, Sveriges Kommuner och Landsting, Ylva Bryngelsson och Lotta Östlund. |
Myten om framtiden Framtiden är oviss - vilka vägval står kommuner och landsting inför? Ett proaktivt förhållningssätt och diskussion om vad som skulle hända om vissa förutsättningar inträffar är viktig. SKL har, i samarbete med Kairos Futures, genomfört en ”framtidslab”. Resultaten används här som stöd i ett samtal om framtiden. Syftet är att utifrån ett litet antal framtidsbilder få kunskap om viktiga vägval samtidigt som du får pröva storgruppsdialog som metod. Anna Lindström och Märit Melbi, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting. |
Prioriteras de prioriterade grupperna? Flertalet landsting identifierar olika behovs- och sjukdomsgrupper som prioriterade: barn, ungdomar, äldre multisjuka, personer med cancer, diabetes, psykisk funktionsnedsättning. Hur följer landstingen upp att dessa grupper faktiskt prioriteras i praktiken? Förbättras hälsan i gruppen, blir de nöjdare och har de ökat förtroende för vården? Anna-Lena Sörenson, oppositionsråd, Landstinget i Östergötland, Christina Ståhl, strateg, Region Skåne, Marianne Förars, vårdanalytiker, och Gunbrith O Palo, hälso- och sjukvårdschef från V Götalandsregionen samt Martin Magnusson, utvecklingsdirektör, och Lars Valter, statistiker, från Östergötlands läns landsting. |
|
Seminarium - för dig som inte vill workshoppa
Ungdomar - en grupp eller många subkulturer Upplevelseproduktion och Musikhögskolan i Piteå visualierar sin syn på framtidens behov, tankar om egenansvar, hälsa och sjukvård. Birgit Stöckel (KD) samt Jenny Grönberg utredare, Norrbottens läns landsting.
|