Vid en arkeologisk undersökning, under hösten 2009, har unika fynd påträffats i trakten av Sangis, som tyder på en inhemsk stålproduktion i Norrbotten redan för 2300 år sedan! Fynden är unika i sitt slag inom hela det nordliga området (norra Norge, Sverige, Finland och Karelen), vilket kommer att få stor betydelse för den internationella forskningen kring den tidiga metallhanteringen i norr.
Fynden har sin bakgrund i de arkeologiska undersökningar som Norrbottens museum utförde under 2006 och 2007 i samband med byggnationen av Haparandabanan. Undersökningarna gav ett oväntat stort och tämligen unikt fyndmaterial i form av metallföremål och metallhanteringsrester som visade sig tillhöra den äldre järnåldern, ca 300-200 f. Kr. Fynden indikerar för övre Norrlands del ett mycket tidigt metallurgiskt kunnande inom järnhanteringen.

Slaggrester från metallhantering.
Foto Olof Östlund © Norrbottens museum
Metallurgisk analys
Vid en omfattande metallurgisk analys av materialet har konstaterats att metallhanteringsresterna härrör från föremålssmide. En fördjupad analys visade dessutom att andelen kol var relativt hög i järnet, vilket innebar att materialet i själva verket bestod av stål! Förvånande nog påträffades även delar av luppar i materialet, det vill säga, det råjärn som bildas vid järnframställning.
Detta innebar i sin tur att det i närområdet skulle kunna finnas järnframställningsplatser, i så fall de allra första från förhistorisk tid i övre Norrland. Det lokala namnet Järnbacken, som området kallas, var i detta sammanhang mycket intressant, då det antyder platsens betydelse åtminstone under historisk tid.
I det snittade partiet på yxan syns en tydlig kärna av stål.
Foto Staffan Nygren © Norrbottens museum
Projekt
Med utgångspunkt i de spektakulära fynden har Norrbottens museum startat ett projekt för att studera järnets introduktion i samhället och teknologins roll vid samhällsförändringar. Projektet finansieras av Norrbottens läns landstings forsknings- och utvecklingsanslag och genom medel från Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation.
Inom ramen för projektet utfördes, under sensommaren 2009, en inventering i närområdet till den så kallade Järnbacken, i syfte att finna de förmodade järnframställningsplatserna. Vid inventeringen påträffades, med hjälp av metalldetektor, omfattande slaggrester, ca 500 m från den boplats där delar av luppar tidigare konstaterats. De nyfunna slaggerna konstaterades, genom en metallurgisk analys, vara rester efter järnframställning!

Slagg från järnframställningsplatsen.
Foto Carina Bennerhag © Norrbottens museum
Datering
Genom en 14C-analys har den nyfunna järnframställningsplatsen daterats till den äldre delen av järnåldern, ca 300-200 f. Kr. Den näraliggande boplatsen med rester efter föremålssmide och delar av luppar är därmed samtida med den nyfunna järnframställningsplatsen. Man kan därför på starka grunder anta att det järn som smiddes till föremål på boplatsen har framställts på den nyfunna järnframställningsplatsen.
Fynden är unika i sitt slag i övre Norrland och veterligen finns inte någon sådan miljö i den norra delen av Fennoskandia, där hela produktionskedjan från framställning till färdig produkt kan följas.
Räddningsundersökning 2010
Eftersom fynden ligger inom bansträckningen för Haparandabanan, kommer en räddningsundersökning av platsen att utföras sommaren 2010. Undersökningen kommer att utföras av Norrbottens museum genom finansiering av medel från Riksantikvarieämbetet.